Den svenska marknaden för solceller växte explosionsartat under några år. Höga elpriser, generösa skatteavdrag och ett stort intresse bland villaägare gjorde att efterfrågan på kompletta solcellsanläggningar steg mycket snabbt. Installationsföretag rekryterade personal, öppnade nya kontor och byggde upp stora organisationer för att möta kunder som ville sätta solpaneler på villatak, lantbruk och företagsfastigheter.
Men utvecklingen vände snabbare än många företag hann anpassa sig till. Under 2025 och framför allt 2026 har flera välkända solcellsinstallatörer gått i konkurs. Sesol, Sun4Energy, Soldags, Solifokus, El av Sol och Raymond Solar är sex tydliga exempel. Tillsammans visar de hur en bransch kan gå från extrem tillväxt till överkapacitet, fallande försäljning och ekonomiska problem på bara några år.
Sesol blev symbolen för den snabba uppgången och fallet
Sesol är det tydligaste exemplet på hur snabbt utvecklingen gick. Företaget växte från en relativt liten verksamhet till en av Sveriges största leverantörer av solcellssystem till framför allt privatpersoner. Nettoomsättningen steg från omkring 325 miljoner kronor 2021 till cirka 1,38 miljarder 2022 och närmare 2,54 miljarder kronor 2023. Antalet anställda ökade samtidigt kraftigt och låg enligt bokslutsuppgifter på över 1 000 personer under toppen.
Redan året därpå hade bilden förändrats dramatiskt. Nettoomsättningen för 2024 föll till omkring 703 miljoner kronor samtidigt som rörelseresultatet blev minus 573 miljoner kronor. Företaget skar ned organisationen kraftigt, och när Sesol gick in i företagsrekonstruktion i början av 2026 hade personalstyrkan redan minskats betydligt. Rekonstruktionen lyckades inte. Den 17 mars 2026 ansökte bolaget om konkurs och Soltech uppgav att det inte längre fanns tillräckliga förutsättningar för en framgångsrik rekonstruktion. Vid konkursen återstod omkring 180 anställda.
Sun4Energy föll efter flera år av kraftig expansion
Sun4Energy Sweden AB visar en liknande utveckling. Bolaget hade varit verksamt inom solcellsbranschen sedan 2015 och arbetade huvudsakligen med försäljning och installation av solcellsanläggningar till privatpersoner och företag. Företaget expanderade snabbt under solcellsboomen. Nettoomsättningen ökade från drygt 12 miljoner kronor 2020 till 24 miljoner 2021, 80 miljoner 2022 och hela 278 miljoner kronor 2023.
Under 2024 låg omsättningen fortfarande på omkring 264 miljoner kronor, men den 30 april 2025 försattes Sun4Energy i konkurs vid Örebro tingsrätt. Vid konkursen hade bolaget cirka 65 anställda och verksamhet från sex olika orter, däribland Örebro, Karlstad, Norrköping och Täby. Konkursen visar att hög omsättning i sig inte är någon garanti för att ett företag klarar ett snabbt försämrat marknadsläge.
Soldags försvann när Soltech lämnade delar av konsumentmarknaden
Soldags i Sverige AB var ytterligare en etablerad installatör som riktade sig mot privatkunder. Bolaget omsatte enligt sammanställda bokslutsuppgifter omkring 194 miljoner kronor 2022 och 217 miljoner kronor 2023. Under 2024 hade omsättningen fallit till omkring 138 miljoner kronor. Det är ett tydligt exempel på hur snabbt försäljningen kunde minska när efterfrågan från hushållen började bromsa.
I januari 2026 beslutade moderbolaget Soltech att Soldags skulle begäras i konkurs. Soltech beskrev då konsumentmarknaden för solenergi som fortsatt svag och utmanande och konstaterade att förutsättningarna inte fanns för att bedriva Soldags med lönsamhet. Beslutet var en del av en större omstrukturering där Soltech samtidigt såg över hela sin verksamhet mot privatmarknaden.
Solifokus gick från snabbväxare till konkurs på kort tid
Solifokus Sverige AB var ett annat bolag som under några år växte snabbt. Företagets verksamhet bestod primärt av försäljning och installation av solenergianläggningar. Enligt offentliga konkursuppgifter hade bolaget 65 anställda under 2024, en nettoomsättning på drygt 122 miljoner kronor och ett negativt rörelseresultat på cirka 8,8 miljoner kronor.
Den 26 februari 2026 inleddes konkursen vid Jönköpings tingsrätt. Bara några år tidigare hade bolagets omsättning enligt sammanställningar passerat 200 miljoner kronor. Solifokus hade alltså hunnit bygga upp en relativt stor verksamhet innan marknaden förändrades. Fallet illustrerar hur en modell som fungerar väl under snabb tillväxt kan bli betydligt svårare att bära när orderingången minskar och fasta kostnader ligger kvar.
El av Sol visar att även etablerade installatörer drabbades
El av Sol Sverige AB hör också till de större aktörer som försvunnit. Bolaget arbetade med försäljning och installation av energilösningar och hade före nedgången omsättning på närmare 200 miljoner kronor per år. Enligt sammanställda uppgifter låg omsättningen omkring 184 miljoner kronor 2022 och 192 miljoner kronor 2023, innan den föll till omkring 114 miljoner kronor 2024.
Konkursen inleddes den 8 januari 2026. El av Sol är intressant eftersom bolaget fortfarande hade en betydande försäljning när problemen uppstod. Det understryker att konkursvågen inte bara bestått av mycket små företag utan också har träffat etablerade installatörer med stora kundvolymer och omfattande verksamhet.
Raymond Solar blev ett av höstens stora konkursfall
Även senare under 2026 fortsatte konkurserna. Den 28 september inleddes konkurs för Raymond Solar AB. Bolagets verksamhetsbeskrivning anger utveckling och försäljning av solcellslösningar och företaget hade 58 anställda vid det senaste redovisade bokslutet. Omsättningen uppgick då till omkring 129 miljoner kronor.
Samtidigt redovisade Raymond Solar en förlust på omkring 28 miljoner kronor och omsättningen hade minskat med ungefär 47 procent. Det är återigen ett tydligt exempel på hur snabbt intäkterna kunde falla när marknaden för villaanläggningar förändrades. När konkursen inleddes fanns dessutom pågående kundprojekt som påverkades av processen.
Branschen byggdes upp för en efterfrågan som inte bestod
Den gemensamma nämnaren bakom konkurserna är inte att solceller plötsligt slutade fungera som produkt. Problemet ligger snarare i hur snabbt marknaden först växte och hur snabbt den därefter bromsade. När efterfrågan steg kraftigt byggde företagen organisationer för en betydligt större marknad. Personal rekryterades, lokaler hyrdes, lager fylldes och stora säljavdelningar byggdes upp.
Den svenska solcellsmarknaden består dessutom till stor del av små och medelstora installatörer och återförsäljare. Energimyndigheten beskriver just installatörer och systemåterförsäljare som en central del av den svenska solcellsindustrin. När marknaden förändras snabbt kan sådana verksamheter bli känsliga eftersom kostnaderna inte alltid går att minska i samma takt som orderingången.
Lägre elpriser gjorde investeringen mindre akut
Under energikrisen 2022 var elpriserna periodvis extremt höga. För många villaägare blev solceller därför inte bara en långsiktig investering utan ett sätt att snabbt minska beroendet av dyr köpt el. Det skapade en stark känsla av att det var bråttom att installera paneler, vilket bidrog till mycket hög efterfrågan.
När elpriserna senare blev betydligt lägre förändrades kalkylen. Solceller kunde fortfarande vara ekonomiskt intressanta, men återbetalningstiden blev mindre dramatisk och många hushåll kunde vänta med investeringen. I en bransch där företag hade byggt upp organisationer för rekordförsäljning räckte en sådan förändring för att skapa stora problem.
Högre räntor pressade hushållens investeringsvilja
Samtidigt förändrades hushållens övriga ekonomi. Högre bolåneräntor och dyrare levnadskostnader gjorde att många villaägare fick mindre utrymme för stora investeringar. En komplett solcellsanläggning kan kosta ett betydande sexsiffrigt belopp, särskilt om den kombineras med batteri, växelriktare och annan utrustning.
Soltech hänvisade också uttryckligen till hushållens svaga investeringsvilja när bolaget genomförde sina omstruktureringar. I januari 2026 beskrev koncernen konsumentmarknaden som fortsatt svag och sade att den inte såg någon tydlig återhämtning i efterfrågan. Kort därefter gick Soldags i konkurs och Sesol inledde sin rekonstruktion.
Ändrade skatteregler gav ytterligare motvind
De ekonomiska villkoren för hushållens solcellsinvesteringar förändrades också politiskt. Det gröna avdraget för installation av solceller sänktes från 20 till 15 procent från den 1 juli 2025. Dessutom beslutades att skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme för överskottsel som matas ut på elnätet skulle försvinna från 2026. Energimyndigheten hade redan inför förändringarna beskrivit hur stöden spelade en särskilt stor roll för småhusmarknaden.
Ingen av dessa förändringar förklarar ensam konkursvågen. Nedgången på marknaden hade redan börjat. Men när lönsamheten för kunden försämras samtidigt som hushållen har mindre pengar att investera förstärks effekten. För företag som redan kämpade med för stora organisationer och vikande försäljning blev ytterligare försämrade marknadsvillkor besvärliga.
Sesols siffror visar hur brutalt omsättningen kunde falla
Sesol är särskilt illustrativt när man tittar på boksluten. Nettoomsättningen ökade från 84 miljoner kronor 2020 till 325 miljoner 2021, 1,38 miljarder 2022 och 2,54 miljarder 2023. Det är en tillväxt som få svenska företag upplever. Men redan 2024 hade omsättningen rasat till omkring 703 miljoner kronor. Samtidigt gick rörelseresultatet från plus 45 miljoner till minus 573 miljoner kronor.
Det säger mycket om riskerna i extrem tillväxt. När ett företag snabbt anställer hundratals personer och skapar en nationell organisation blir kostnadsstrukturen anpassad för fortsatt hög försäljning. Om marknaden därefter krymper med mer än hälften på kort tid räcker det inte alltid att bara minska marknadsföringen eller göra mindre besparingar. Hela organisationen måste skalas om, och den processen kan bli både dyr och svår.
Konkursen kan bli ett problem långt efter installationen
För kunderna är utvecklingen viktig även efter att en solcellsanläggning monterats. En solcellsinstallation är tänkt att användas under många år, vilket gör garantier, service och möjligheten att reklamera fel betydelsefulla. När installatören försvinner kan det bli betydligt svårare att få hjälp med ett problem, även om själva panelerna eller växelriktaren har garanti från tillverkaren.
Efter Sesols konkurs uppgav Soltech exempelvis att garantier från Sesol inte längre kunde infrias och att reklamationer och andra krav fick anmälas som fordringar i konkursen. För produktgarantier kan kunden i vissa fall vända sig direkt till tillverkaren, men installationsrelaterade problem kan vara mer komplicerade.
Det är klokt att kontrollera installatörens ekonomi före köp
För den som planerar att köpa solceller finns därför ytterligare en faktor att väga in utöver pris, panelmodell och beräknad produktion. Det kan vara klokt att kontrollera hur länge företaget funnits, hur omsättning och resultat utvecklats och vem som faktiskt ansvarar för installationen. Ett mycket lågt pris är inte nödvändigtvis det bästa alternativet om leverantören samtidigt befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.
Man bör också ta reda på vilka garantier som kommer från installatören och vilka som lämnas direkt av tillverkaren av paneler, växelriktare och batterier. Ju tydligare den ansvarsfördelningen är redan innan avtalet undertecknas, desto bättre står kunden rustad om installatören senare skulle få problem.
Konkursvågen är en efterreaktion på solcellsboomen
Konkurserna i Sesol, Sun4Energy, Soldags, Solifokus, El av Sol och Raymond Solar bör därför inte ses som sex helt fristående händelser. Företagen hade olika ägare, organisationer och ekonomiska problem, men de verkade på samma marknad och utsattes för samma grundläggande förändring. Efter några år av mycket kraftig expansion minskade efterfrågan samtidigt som konkurrensen och den installerade kapaciteten i branschen fortfarande var hög.
Det gör konkursvågen till ett klassiskt exempel på vad som kan hända efter en investeringsboom. Under uppgången framstår det som rationellt att växa snabbt eftersom kunderna står på kö. När efterfrågan sedan normaliseras visar det sig att marknaden inte kan bära alla företag och all kapacitet som byggts upp. De svenska solcellsföretagens konkurser under 2025 och 2026 är i stor utsträckning resultatet av just denna kraftiga svängning.
Jag heter Henrik Davidsson och är skribent på WFD Ekonomi. Jag skriver om privatekonomi, skatt och andra ekonomiska frågor som påverkar vardagen, med målet att göra ämnen som ofta upplevs som krångliga mer begripliga. Genom tydliga förklaringar och praktiska exempel vill jag hjälpa läsare att få bättre kontroll över sin ekonomi och fatta mer genomtänkta beslut.