SkiStar är ett av de tydligaste svenska exemplen på hur ett företag kan bygga en stark affär kring en platsbunden tjänst och sedan successivt bredda intäkterna runt kärnprodukten. Bolagets grundaffär är fortfarande skidåkning och försäljning av SkiPass, men dagens SkiStar tjänar pengar på betydligt fler delar av kundens fjällresa. Boende, hotell, skiduthyrning, butik, e-handel, aktiviteter och fastighetsutveckling har blivit viktiga kompletterande verksamheter.
Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är SkiStar därför intressant av flera skäl. Bolaget har höga fasta kostnader, tydlig säsongsvariation och stora investeringsbehov, men samtidigt en affär där marginalen på ytterligare sålda SkiPass kan vara mycket hög. Det gör att lönsamheten påverkas kraftigt av hur många gäster som kommer till destinationerna, hur mycket de köper utöver själva skidåkningen och hur effektivt SkiStar lyckas använda sina anläggningar och digitala försäljningskanaler.
Kärnverksamheten bygger på fjälldestinationerna
SkiStar driver destinationer i bland annat Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Bolaget driver även Hammarbybacken i Stockholm. Verksamheten är uppdelad i olika delar, där drift av fjällanläggningar är klart störst. Under verksamhetsåret 2024/25 stod denna del för omkring 86 procent av omsättningen, medan hotellverksamheten stod för cirka 12 procent och fastighetsutveckling och exploatering för omkring 2 procent.
Den företagsekonomiska logiken i fjällverksamheten är tydlig. Liftar, pistmaskiner, personal, snöproduktion, fastigheter och annan infrastruktur innebär stora kostnader redan innan den första gästen köpt ett SkiPass. När anläggningen väl är i drift kostar däremot en extra skidåkare relativt lite jämfört med biljettintäkten. SkiStar beskriver därför själv marginalintäkten på ytterligare sålda SkiPass som hög. Under 2024/25 uppgick försäljningen av SkiPass till nästan 2 miljarder kronor.
Höga fasta kostnader gör volymen avgörande
SkiStars kostnadsstruktur innebär att antalet gäster får stor betydelse för resultatet. En skidanläggning måste i stor utsträckning vara bemannad och fungerande oavsett om en lift transporterar tusen eller flera tusen gäster under en viss dag. När fler skidåkare kommer till destinationen kan därför en betydande del av den extra omsättningen slå igenom på resultatet.
Det fungerar naturligtvis också åt andra hållet. Om antalet gäster minskar finns många kostnader fortfarande kvar. Det gör verksamheten mer känslig för variationer än exempelvis ett företag där kostnaderna kan minskas nästan direkt när försäljningen faller. SkiStar måste därför arbeta aktivt med bokningsgrad, prissättning, marknadsföring och att få gästerna att boka tidigt.
SkiPass är bara början på kundens köp
En central del av SkiStars strategi är att öka intäkten per gäst. Den som bokar en skidsemester behöver betydligt mer än tillgång till liftarna. Boende, skidutrustning, skidskola, kläder, aktiviteter och andra tjänster innebär ytterligare försäljningsmöjligheter. Bolaget har därför byggt upp ett system där flera delar av resan kan köpas inom samma ekosystem.
Detta är företagsekonomiskt attraktivt eftersom SkiStar redan har kunden. Kostnaden för att sälja ytterligare en produkt till en person som redan bokat boende eller SkiPass kan vara betydligt lägre än kostnaden för att hitta en helt ny kund. Genom att integrera produkter och tjänster i bokningsflödet försöker bolaget därför få en större del av gästens totala semesterbudget.
Den digitala försäljningen är en viktig del av modellen
SkiStar uppger att omkring 73 procent av försäljningen sker via skistar.com. Det visar vilken central roll den egna digitala plattformen har fått. Kunden kan där köpa en stor del av fjällvistelsen redan innan resan börjar. För SkiStar innebär detta både försäljning och tillgång till information om kundernas beteenden och köpvanor.
Ur företagsekonomisk synvinkel finns flera fördelar med att försäljningen sker i en egen kanal. Bolaget får större kontroll över kundrelationen, kan sälja flera produkter samtidigt och behöver i mindre omfattning förlita sig på externa återförsäljare. Förskottsbokningar innebär dessutom att SkiStar tidigt får en bild av efterfrågan inför kommande säsong, vilket underlättar planering av personal, kapacitet och prissättning.
Butiker och e-handel breddar intäkterna
Sporthandel är ytterligare en del av verksamheten. SkiStar driver både fysiska butiker och e-handel genom SkiStarshop. Under 2024/25 omsatte sportshopsverksamheten 456 miljoner kronor, varav onlineförsäljningen stod för 243 miljoner kronor. E-handeln är dessutom integrerad med den övriga bokningen på skistar.com.
Det innebär att SkiStar inte enbart konkurrerar med andra skidorter utan också till viss del med traditionella sporthandlare. Bolaget kan dra nytta av att kunderna redan befinner sig i en situation där behovet av skidkläder och utrustning är stort. Dessutom har SkiStar utvecklat det egna varumärket EQPE, vilket potentiellt kan ge bättre kontroll över prissättning och marginaler än en verksamhet som enbart säljer externa varumärken.
Säsongsvariationerna syns tydligt i ekonomin
En av de mest utmärkande egenskaperna hos SkiStars ekonomi är säsongsvariationen. Vintersäsongen genererar huvuddelen av intäkterna och vinsten, medan andra delar av året kan visa betydande förluster. Detta syns tydligt i bolagets senaste bokslut. Under fjärde kvartalet 2025/26 omsatte SkiStar 292 miljoner kronor men redovisade samtidigt ett rörelseresultat på minus 274 miljoner kronor.
Sett över hela verksamhetsåret förändras bilden helt. För perioden september 2025 till augusti 2026 uppgick omsättningen till 4,954 miljarder kronor. Rörelseresultatet blev 872 miljoner kronor, vilket var 11 procent högre än året innan. Det visar hur missvisande ett enskilt svagt kvartal kan vara för ett så starkt säsongsberoende företag.
Resultatet förbättrades tydligt under 2025/26
Bokslutet för 2025/26 visar en relativt stark utveckling. Omsättningen ökade från 4,574 miljarder kronor till 4,954 miljarder, vilket motsvarar en uppgång på 8 procent. Rörelseresultatet steg från 785 till 872 miljoner kronor. Resultatet per aktie ökade samtidigt från 7,05 till 8,01 kronor.
Även kassaflödet från den löpande verksamheten utvecklades positivt och ökade från 1,063 miljarder till 1,223 miljarder kronor. Ett starkt kassaflöde är viktigt i ett företag som behöver göra stora återkommande investeringar i liftar, anläggningar och andra tillgångar. Det ger bolaget möjlighet att både finansiera delar av investeringarna och lämna utdelning till aktieägarna.
Kapitalintensiteten ställer krav på långsiktig planering
SkiStars affär kräver stora investeringar. En ny lift eller en större utveckling av ett skidområde kan kosta betydande belopp och förväntas användas under många år. Besluten måste därför baseras på en långsiktig bedömning av efterfrågan snarare än på resultatet under en enskild säsong.
Det gör kapitalallokering särskilt viktig. Företagsledningen måste hela tiden välja mellan investeringar i befintliga destinationer, nya intäktskällor, fastighetsprojekt, amorteringar och utdelning. SkiStars mål är att den räntebärande nettoskulden i förhållande till EBITDA, exklusive effekter från IFRS 16, ska ligga under 2,5 gånger. En sådan gräns fungerar som ett sätt att hålla expansionen inom en ekonomiskt hanterbar ram.
Fastigheterna skapar ytterligare affärsmöjligheter
Fastighetsutveckling står för en relativt liten del av koncernens totala omsättning, men har ändå strategisk betydelse. När en skidort utvecklas kan mark i attraktiva lägen öka i värde. Nya boenden innebär dessutom att fler människor kan vistas på destinationen, vilket i sin tur kan öka försäljningen av SkiPass och andra tjänster.
Det uppstår därmed en företagsekonomisk kedja där investeringar i destinationen kan skapa värde i flera led. En ny lift kan göra ett område mer attraktivt, vilket kan öka värdet på närliggande mark och boenden. Fler bäddar kan i sin tur ge fler gäster, vilka sedan köper SkiPass, hyr utrustning och handlar i SkiStars butiker. De olika verksamhetsdelarna förstärker på så sätt varandra.
Prissättning är ett centralt verktyg
För ett företag med begränsad kapacitet under vissa populära veckor är prissättning särskilt viktig. Efterfrågan under jul, nyår, sportlov och påsk kan vara betydligt större än under andra perioder. SkiStar kan därför arbeta med olika prisnivåer beroende på när kunden bokar och när besöket ska ske.
Det ekonomiska målet är inte nödvändigtvis att maximera antalet gäster varje dag. Det kan vara mer lönsamt att få rätt kombination av beläggning och pris. Om destinationen redan är nära fullbelagd finns det liten anledning att locka ytterligare efterfrågan genom kraftiga rabatter. Under svagare veckor kan det däremot vara ekonomiskt rationellt att erbjuda priser som gör att fler väljer att resa.
Sommarverksamheten kan minska beroendet av vintern
SkiStar arbetar också med att få fler gäster till destinationerna utanför den traditionella skidsäsongen. Cykling, vandring och olika aktiviteter säljs genom bland annat BikePass, TrailPass och destinationsbaserade aktivitetspass. Under sommaren 2025 uppgick försäljningen av sådana pass till 55 miljoner kronor.
Beloppen är fortfarande små jämfört med vinteraffären, men företagsekonomiskt finns en tydlig poäng. Liftar, hotell, fastigheter och andra tillgångar har redan byggts. Om de kan användas under fler månader kan samma investerade kapital generera intäkter under en större del av året. En ökad sommarverksamhet kan därför förbättra kapitalutnyttjandet även om skidåkningen även fortsättningsvis är kärnan i verksamheten.
SkiStar är i grunden en skalbar destinationsaffär
Det som gör SkiStar särskilt intressant ur företagsekonomisk synvinkel är kombinationen av höga fasta kostnader och stora möjligheter till merförsäljning. När liftar, system, personalorganisation och destinationer redan finns på plats kan en ytterligare gäst bidra med intäkter från flera håll samtidigt. SkiPasset kan följas av boende, uthyrning, skidskola, butiksköp och andra aktiviteter.
Resultatet för 2025/26 visar också hur betydelsefull volym och effektivitet kan vara för lönsamheten. Med en omsättning på nästan 5 miljarder kronor och ett rörelseresultat på 872 miljoner kronor har SkiStar byggt en affär som är betydligt bredare än traditionell liftverksamhet. Företagets fortsatta ekonomiska utveckling kommer därför i stor utsträckning att bero på hur väl det lyckas kombinera hög beläggning, effektiv prissättning, merförsäljning och investeringar som ökar värdet av destinationerna över lång tid.
Jag heter Henrik Davidsson och är skribent på WFD Ekonomi. Jag skriver om privatekonomi, skatt och andra ekonomiska frågor som påverkar vardagen, med målet att göra ämnen som ofta upplevs som krångliga mer begripliga. Genom tydliga förklaringar och praktiska exempel vill jag hjälpa läsare att få bättre kontroll över sin ekonomi och fatta mer genomtänkta beslut.