När domen mot Christofer ”Chrippa” Lundström föll stod det klart att hans sätt att bedriva verksamhet inte bara var riskfyllt, utan i grunden oförenligt med hur företagande fungerar i Sverige. Bakom den till synes glamorösa ytan av sociala medier, lyxresor och exklusiva inköp fanns ett systematiskt åsidosättande av lagar och grundläggande ekonomiska skyldigheter. Utfallet blev ett långt fängelsestraff, näringsförbud och stora ekonomiska krav från staten.
Fallet visar tydligt att framgång på digitala plattformar inte befriar någon från ansvar. Tvärtom ställer ökade inkomster högre krav på struktur, transparens och regelefterlevnad. I Chrippas fall var det just frånvaron av dessa delar som gjorde att affärsmodellen till slut kollapsade.
Intäkter utan redovisning är ingen affärsmodell
Enligt domen tjänade Chrippa över fem miljoner kronor mellan 2021 och 2024 genom Youtube, Twitch och andra digitala plattformar. Problemet var inte att han tjänade pengar, utan att han konsekvent lät bli att deklarera inkomsterna och att bokföra verksamheten. I svensk rätt är detta inte en administrativ miss, utan ett allvarligt brott mot skattesystemet.
Grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott bygger på att inkomster medvetet undanhålls staten. När intäkter hålls utanför bokföringen blir det omöjligt för Skatteverket att kontrollera verksamheten, och hela grunden för ett rättvist skattesystem undermineras. Det var just detta åklagaren beskrev som ett systematiskt upplägg, inte ett tillfälligt slarv.
Skulder, lyx och motsägelsefulla signaler
Samtidigt som Chrippa var skuldsatt hos Kronofogden visade han upp ett liv präglat av exklusiva resor, dyra hotell, märkesklockor och lyxartiklar. Utredningen kunde koppla stora delar av bevisningen till hans egna vloggar och inlägg, där han öppet redovisade sin konsumtion och sina resor.
Denna diskrepans mellan officiell ekonomi och faktisk livsstil är ofta en tydlig varningssignal för myndigheter. När någon saknar deklarerade inkomster men samtidigt uppvisar hög konsumtion väcks misstankar om oredovisade medel. I Chrippas fall blev just det offentliga skrytet en central del av bevisningen mot honom.
Penningtvätt och inblandning av närstående
Domen omfattade även grovt penningtvättsbrott, där familjemedlemmar och närstående drogs in i hanteringen av pengar. När inkomster inte redovisas öppet används ofta omvägar för att dölja pengarnas ursprung, vilket i sin tur leder till ytterligare brottsrubriceringar.
Att involvera närstående i ekonomiska upplägg ökar både den juridiska och moraliska problematiken. I detta fall dömdes flera medåtalade, även om hans pappa friades. Att ett företagande leder till att familjemedlemmar hamnar inför rätta är i sig ett tecken på hur långt bort från seriös verksamhet upplägget hade hamnat.
Folkbokföring och främjande av olovligt spel
Utöver skatte- och bokföringsbrotten dömdes Chrippa även för grovt folkbokföringsbrott. Folkbokföringen är central för beskattning, myndighetskontakter och rättssäkerhet. Att medvetet lämna felaktiga uppgifter påverkar inte bara den egna situationen, utan även myndigheternas möjligheter att utöva tillsyn.
Han dömdes dessutom för att ha främjat olovligt spel, vilket var första gången ett sådant åtal prövades i Sverige. Även detta visar hur hans verksamhet rörde sig i gränslandet mellan tillåtet och förbjudet, där kommersiella samarbeten prioriterades framför lagstiftning.
Avsaknaden av struktur och långsiktighet
Ett fungerande företagande kräver mer än intäkter. Det kräver ordning, dokumentation, ansvar och ofta professionell rådgivning. Enligt vittnesmål i rätten ska både hans bror och svägerska upprepade gånger ha uppmanat honom att deklarera och bokföra sina inkomster. Trots detta fortsatte verksamheten utan grundläggande struktur.
När företagande bygger på att ignorera regler snarare än att anpassa sig till dem blir utfallet förr eller senare detsamma. Det kan fungera under en kort period, men riskerna ackumuleras tills myndigheterna ingriper.
Näringsförbudet som slutpunkt
Utöver fängelsestraffet meddelades Chrippa näringsförbud i fem år. Det är ett tydligt tecken på att domstolen anser honom olämplig att bedriva näringsverksamhet under överskådlig tid. Näringsförbud används inte lättvindigt, utan markerar att förtroendet för personens förmåga att följa lagar är förbrukat.
Tillsammans med kravet att betala nästan 900 000 kronor till staten innebär detta ett definitivt stopp för den typ av verksamhet han tidigare bedrivit.
Ett varnande exempel för andra influencers
Chrippas fall är ett tydligt exempel på vad som händer när synlighet och snabba pengar ersätter grundläggande ekonomiskt ansvar. Att vara influencer eller digital entreprenör innebär inte ett parallellt system vid sidan av lagstiftningen. Tvärtom kräver den typen av verksamhet ofta ännu större noggrannhet.
Hans sätt att driva företag var dömt att misslyckas eftersom det byggde på undanhållna inkomster, bristande redovisning och en öppen trotsighet mot regler som gäller alla. Domen visar att oavsett hur många följare man har, eller hur framgångsrik man framstår, kommer verkligheten till slut ikapp när företagande bedrivs på fel sätt.
Jag heter Henrik Davidsson och är skribent på WFD Ekonomi. Jag skriver om privatekonomi, skatt och andra ekonomiska frågor som påverkar vardagen, med målet att göra ämnen som ofta upplevs som krångliga mer begripliga. Genom tydliga förklaringar och praktiska exempel vill jag hjälpa läsare att få bättre kontroll över sin ekonomi och fatta mer genomtänkta beslut.